Jaa, joo.

Har nu varit hemma en månad och t o m andraperiodarna har kommit hem igen. Både jag (Karin) och Fredrika har jobbat som tokar nu andra halvan av sommarlovet, men någon grillkväll och en och annan roadtrip har vi väl hunnit med i alla fall.

Skolan börjar på måndag igen och man blir väl då tvungen att bevisa att man lärt sig något under tiden i Frankrike. 

Känns skönt att komma igång med lite rutiner, men det längtas tillbaka till vårt vackra sommarhem en aning. Frankrike är ett land jag definitivt tänker åka tillbaka till. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka till Annecy någon gång också. Vi har ju trots allt bestämt oss för att köpa sommarhus där när vi blir snuskigt rika. Lägg märke till "när" och inte "om". hehe.

Jajaa, ska nu åka med systra min och lilla mamma och kolla på tapeter innen jag börjar jobba.

Vet inte om det blir något mer bloggande här i framtiden. Kanske startar vi egna bloggar på annat håll, jag vet inte. Men tack&hej i alla fall till ni läsare som följt vår resa och stått ut med våra alltför spontana och random inlägg ibland.

Öjda, som Fredrika skulle ha sagt.
Over and Out!

Hejtjosanhoppsan. Idag är sista dagen här i Annecy, för imorn bär det av till Paris. Lite sorgligt faktiskt, känns inte som om det har gått en månad. Lite sjukt. Men det känns bra också. VILL HEM. Gief korvstroganoff, typ.

I förrgår funderade Fredrika på om det var bradåligt eller om det var väder. Svaret på frågan vet vi inte.

Karin upptäckte att kakan inte var gräddad rakt igenom, och Fredrikas intelligenta svar (med kakan full med mun...?) var: "ve båpp." simpelt!

Vi har även uppfunnit ytterligare två verser till vår fina sång. Den om det diskade riset.

"Jaaaag tycker så mycket om diskat ris, så jag vill ta i det alltid.

Jaaaag tycker så mycket om diskade champinjoner, så jag vill känna på dem för evigt.

Jaaaag tycker så mycket om diskad köttfärs, så jag vill gosa i det jämt."

Den är jättefin. Nej vänta, den är...üper huber sugra-bra.

Karin hade horhårn på stranden en dag.

Flygmuror, eller heter det flugmyror kanske? Aja, de är skitläskiga i vilket fall, eftersom de både kan gå och springa.

Nu tar batteriet slut. PUSSSS

Chokladflingor, Oskar Linnros, Harpan (manuell eller antimanuell) & LdB-så-man-slutar-flagna är livet just nu.

Även Jens, Långbenskan, Bredaxelskan, Han med mucklerna, Jacke, Pasta boy & Polarn.

Njuter så mycket det bara går av de sista dagarna i Annecy. WOOHO, bra musik! Nu måste iv hitte en strömkable och ett liv,.

tjoooosan

Aix-les-Bains!

Där har vi spenderat dom två senaste dagarna. Där befann sig nämligen bruttorna på bilderna nedanför.

Riktigt trevligt var det med mycket skratt, dålig svenska/engelska/franska, glass från himlen, trampbåt på sjön, trevliga fransoser och sliskiga chefen. Skönt att se ett nytt ställe men lite nytt folk och äntligen lite ordentlig mat!! I Aix-les-Bains lagar nämligen kocken maten helt själv, unbelievable! Gos och tok hela dagarna.

Linnea Wrangstål och gudomlig glass. Samt oerhört söt Fredrika, dock verkar hon en aning skeptisk?

Här har vi en glad och flummig Ida Olsson, som alltid. :)

Här ser vi ängeln Gabby. Sjukt skön kille som var med under uppfinnandet av Schpedowaven. Kan man gissa att Fredrika var med på ett hörn eller? Kan tilläggas att detta var vid halv tre på natten. Pigga människor? svar nej.  

Karin Slask i en bäck. Vi orkade inte gå runt, utan vi gick över. Fast man inte fick. Mehehehe.

Mer info: Missade bussen till tågstationen när vi skulle åka hem, tjatade oss till skjuts av slisk-chefen. Hann till tåget, men hann inte förstå biljettmaskinen, vilket ledde till att vi gick ombord utan biljetter. Gick även av utan biljetter. Oj vad synd att spara 6 euro...

När vi kom hem blev det tydligen ett "alltför årt kärtenförseende" av chocos, our beloved chokladflingor som vi har blivit läskigt beroende av.

Karin hittade häromdagen, (inte nu, utan en annan förutom om dagen. alltså, jaa.) och nu har jag glömt vad meningen började med. Karin hittade i alla fall en novell på insidan av sina je-ans.

Men nu blir det dusch sedan kollar vi på massa fotboll! Vår kock dödar oss om vi inte hejar på spanien så HEJA SPANIEN! ajaa, blir nog bra det där.

Nog med joll nu, adjö!

Wohooooo! Vi har hittat en ny inläggsredigerare. Får se om den är något att ha, men vi gör någon form av test i detta nu i vilket fall.

Imorgon ganska arla går en bil mot Aix-les-Bains. Förhoppningsvis sitter vi i den om vi inte försover oss något förfärligt. Förhoppningsvis har vi även fått i oss 1,5 tallrik chokladflingor var, dessutom. Förhoppningsvis finns det två glada svenskor på plats där borta för att ta emot oss också.

Återvänder lördag kväll. Förhoppingsvis. Om vi får nån ordning på tågbiljetter och fanskap.

Just det, jag har blivit sjuk också. Förkyld som en liten...jag vet inte. Gnom. Utnyttjar Karins apotek till fullo i alla fall. Fy bövelen, detta förhindrade nämligen dagens strandplaner att gå av stapeln. Tack, tack mycket.

Vi hatar att fråga ost. Tack tack betyder att göra det fort som fan. Vår chef har världens sötaste barnbarn. Hugo, 6 år, efter att Fredrika har sagt att hon är bäst i världen: "Kanske du tror det?"

En tjej kom i förra veckan in i matsalen klockan ungefär åtta på kvällen, när vi som bäst höll på att städa efter kvällens middag. I vild panik kommer hon bärandes på en gigantisk packning, ett par skor, en vattenflaska samt en frukostbricka. Hon frågar stressat om vi redan har slutat servera, om det finns någon mat kvar. Vi svarar att det var en timme sedan vi började servera, men börjar leta efter mat. Till slut frågar kvinnan vad klockan är. Åtta. På kvällen? Ehrm, ja?
OH MEN NEJ, då har jag missuppfattat allting! Hon trodde att det var morgon, och att vi hade dukat bort frukosten en timme för tidigt. Gott skratt för två trötta flickor, kan vi lova. Dessutom drev vi hårt med henne morgonen efter...

Vi har fotbollsabstinens! Så det skriker om det. Folk springer runt med fotbollar och leker utanför fönstret när vi står inne och dammsuger med den sämsta respiratorn i livet. Inte okej!

Kommit fram till att det är tio dagar kvar i Frankrike nu. Tiden går fort, väldigt fort. Men också långsamt. Saknaden stiger över sina bräddar och rinner över. Hela tiden. Men nog med tårdrypande joll, vi ska packa och GÖRA NÅT. Äta kanske. Eller gå på en promme.

Tjopsa. Säger man inte. Så hejdå!

Nu blir det Honungens återkomst och mini-påse med chips. Dessutom spelas nu Thriller i receptionen.

Annars så gissar vi att tyskland håller på att göra mål eftersom det vrålas och gormas från övervåningen.

Sen så har vi kommit fram till att fredrika ska gå en snabbkurs i svenska när hon kommer hem.

"Att väl att väl att väl.... att väl?"

Hon tycker också om att ta på Karins armbågar HÅRT! (med heta, vassa, metallbrickor)


Mer diskat ris var det idag också. Sången gick på repeat. Vi saknar Rasmus, även om det inte har ett jota med riset att göra. Men jaa joo Bonne fête!

Sa vi inte att det var restauranger var femte meter, jo det sa vi.

DET ÄR KALLT, UNDERBART! Hoppas dock på sol imorgon igen. DET FINNS CHOKLADFLINGOR IGEN, UNDERBART! Dom har varit borta ur vårt liv alldeles för länge.Det blev en vild återförening i förmiddags. VI HAR NU SETT KLART TVÅ TORNEN, UNDERBAAAAAART!

Nu får ni ursäkta en smula, men vi är trötta. Vid sådana tillfällen kan caps-dampet bli lite väl framträdande...

Joakim kan intyga detta (jaa det är Karin som skriver). Men det verkar som om han inte är värst pigg själv:

"Men fredrika.. det är som en massa fail-isar har gått och dött över hela dig ju. Sen gör dom små lägereldar och startar små inbördeskrig."

"Du är en bebis-katt joakim. Du ska inte säga nåt."

Fint, eller?

Sen tack vare Hanna och Maria har vi sett världens roligaste tv-tabbe idag.

Tomater dränkta i sås.
jaa, joo, det var fint. (kom in, kom ut)

Liten skogspromenad blev det också idag eftersom vi inte orkade släpa oss iväg till stranden i mulvädret. Mulåsna är ett fult ord.

Adjöken.