Jaa, joo.

Har nu varit hemma en månad och t o m andraperiodarna har kommit hem igen. Både jag (Karin) och Fredrika har jobbat som tokar nu andra halvan av sommarlovet, men någon grillkväll och en och annan roadtrip har vi väl hunnit med i alla fall.

Skolan börjar på måndag igen och man blir väl då tvungen att bevisa att man lärt sig något under tiden i Frankrike. 

Känns skönt att komma igång med lite rutiner, men det längtas tillbaka till vårt vackra sommarhem en aning. Frankrike är ett land jag definitivt tänker åka tillbaka till. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka till Annecy någon gång också. Vi har ju trots allt bestämt oss för att köpa sommarhus där när vi blir snuskigt rika. Lägg märke till "när" och inte "om". hehe.

Jajaa, ska nu åka med systra min och lilla mamma och kolla på tapeter innen jag börjar jobba.

Vet inte om det blir något mer bloggande här i framtiden. Kanske startar vi egna bloggar på annat håll, jag vet inte. Men tack&hej i alla fall till ni läsare som följt vår resa och stått ut med våra alltför spontana och random inlägg ibland.

Öjda, som Fredrika skulle ha sagt.
Over and Out!

Hejtjosanhoppsan. Idag är sista dagen här i Annecy, för imorn bär det av till Paris. Lite sorgligt faktiskt, känns inte som om det har gått en månad. Lite sjukt. Men det känns bra också. VILL HEM. Gief korvstroganoff, typ.

I förrgår funderade Fredrika på om det var bradåligt eller om det var väder. Svaret på frågan vet vi inte.

Karin upptäckte att kakan inte var gräddad rakt igenom, och Fredrikas intelligenta svar (med kakan full med mun...?) var: "ve båpp." simpelt!

Vi har även uppfunnit ytterligare två verser till vår fina sång. Den om det diskade riset.

"Jaaaag tycker så mycket om diskat ris, så jag vill ta i det alltid.

Jaaaag tycker så mycket om diskade champinjoner, så jag vill känna på dem för evigt.

Jaaaag tycker så mycket om diskad köttfärs, så jag vill gosa i det jämt."

Den är jättefin. Nej vänta, den är...üper huber sugra-bra.

Karin hade horhårn på stranden en dag.

Flygmuror, eller heter det flugmyror kanske? Aja, de är skitläskiga i vilket fall, eftersom de både kan gå och springa.

Nu tar batteriet slut. PUSSSS

Chokladflingor, Oskar Linnros, Harpan (manuell eller antimanuell) & LdB-så-man-slutar-flagna är livet just nu.

Även Jens, Långbenskan, Bredaxelskan, Han med mucklerna, Jacke, Pasta boy & Polarn.

Njuter så mycket det bara går av de sista dagarna i Annecy. WOOHO, bra musik! Nu måste iv hitte en strömkable och ett liv,.

tjoooosan

Aix-les-Bains!

Där har vi spenderat dom två senaste dagarna. Där befann sig nämligen bruttorna på bilderna nedanför.

Riktigt trevligt var det med mycket skratt, dålig svenska/engelska/franska, glass från himlen, trampbåt på sjön, trevliga fransoser och sliskiga chefen. Skönt att se ett nytt ställe men lite nytt folk och äntligen lite ordentlig mat!! I Aix-les-Bains lagar nämligen kocken maten helt själv, unbelievable! Gos och tok hela dagarna.

Linnea Wrangstål och gudomlig glass. Samt oerhört söt Fredrika, dock verkar hon en aning skeptisk?

Här har vi en glad och flummig Ida Olsson, som alltid. :)

Här ser vi ängeln Gabby. Sjukt skön kille som var med under uppfinnandet av Schpedowaven. Kan man gissa att Fredrika var med på ett hörn eller? Kan tilläggas att detta var vid halv tre på natten. Pigga människor? svar nej.  

Karin Slask i en bäck. Vi orkade inte gå runt, utan vi gick över. Fast man inte fick. Mehehehe.

Mer info: Missade bussen till tågstationen när vi skulle åka hem, tjatade oss till skjuts av slisk-chefen. Hann till tåget, men hann inte förstå biljettmaskinen, vilket ledde till att vi gick ombord utan biljetter. Gick även av utan biljetter. Oj vad synd att spara 6 euro...

När vi kom hem blev det tydligen ett "alltför årt kärtenförseende" av chocos, our beloved chokladflingor som vi har blivit läskigt beroende av.

Karin hittade häromdagen, (inte nu, utan en annan förutom om dagen. alltså, jaa.) och nu har jag glömt vad meningen började med. Karin hittade i alla fall en novell på insidan av sina je-ans.

Men nu blir det dusch sedan kollar vi på massa fotboll! Vår kock dödar oss om vi inte hejar på spanien så HEJA SPANIEN! ajaa, blir nog bra det där.

Nog med joll nu, adjö!

Wohooooo! Vi har hittat en ny inläggsredigerare. Får se om den är något att ha, men vi gör någon form av test i detta nu i vilket fall.

Imorgon ganska arla går en bil mot Aix-les-Bains. Förhoppningsvis sitter vi i den om vi inte försover oss något förfärligt. Förhoppningsvis har vi även fått i oss 1,5 tallrik chokladflingor var, dessutom. Förhoppningsvis finns det två glada svenskor på plats där borta för att ta emot oss också.

Återvänder lördag kväll. Förhoppingsvis. Om vi får nån ordning på tågbiljetter och fanskap.

Just det, jag har blivit sjuk också. Förkyld som en liten...jag vet inte. Gnom. Utnyttjar Karins apotek till fullo i alla fall. Fy bövelen, detta förhindrade nämligen dagens strandplaner att gå av stapeln. Tack, tack mycket.

Vi hatar att fråga ost. Tack tack betyder att göra det fort som fan. Vår chef har världens sötaste barnbarn. Hugo, 6 år, efter att Fredrika har sagt att hon är bäst i världen: "Kanske du tror det?"

En tjej kom i förra veckan in i matsalen klockan ungefär åtta på kvällen, när vi som bäst höll på att städa efter kvällens middag. I vild panik kommer hon bärandes på en gigantisk packning, ett par skor, en vattenflaska samt en frukostbricka. Hon frågar stressat om vi redan har slutat servera, om det finns någon mat kvar. Vi svarar att det var en timme sedan vi började servera, men börjar leta efter mat. Till slut frågar kvinnan vad klockan är. Åtta. På kvällen? Ehrm, ja?
OH MEN NEJ, då har jag missuppfattat allting! Hon trodde att det var morgon, och att vi hade dukat bort frukosten en timme för tidigt. Gott skratt för två trötta flickor, kan vi lova. Dessutom drev vi hårt med henne morgonen efter...

Vi har fotbollsabstinens! Så det skriker om det. Folk springer runt med fotbollar och leker utanför fönstret när vi står inne och dammsuger med den sämsta respiratorn i livet. Inte okej!

Kommit fram till att det är tio dagar kvar i Frankrike nu. Tiden går fort, väldigt fort. Men också långsamt. Saknaden stiger över sina bräddar och rinner över. Hela tiden. Men nog med tårdrypande joll, vi ska packa och GÖRA NÅT. Äta kanske. Eller gå på en promme.

Tjopsa. Säger man inte. Så hejdå!

Nu blir det Honungens återkomst och mini-påse med chips. Dessutom spelas nu Thriller i receptionen.

Annars så gissar vi att tyskland håller på att göra mål eftersom det vrålas och gormas från övervåningen.

Sen så har vi kommit fram till att fredrika ska gå en snabbkurs i svenska när hon kommer hem.

"Att väl att väl att väl.... att väl?"

Hon tycker också om att ta på Karins armbågar HÅRT! (med heta, vassa, metallbrickor)


Mer diskat ris var det idag också. Sången gick på repeat. Vi saknar Rasmus, även om det inte har ett jota med riset att göra. Men jaa joo Bonne fête!

Sa vi inte att det var restauranger var femte meter, jo det sa vi.

DET ÄR KALLT, UNDERBART! Hoppas dock på sol imorgon igen. DET FINNS CHOKLADFLINGOR IGEN, UNDERBART! Dom har varit borta ur vårt liv alldeles för länge.Det blev en vild återförening i förmiddags. VI HAR NU SETT KLART TVÅ TORNEN, UNDERBAAAAAART!

Nu får ni ursäkta en smula, men vi är trötta. Vid sådana tillfällen kan caps-dampet bli lite väl framträdande...

Joakim kan intyga detta (jaa det är Karin som skriver). Men det verkar som om han inte är värst pigg själv:

"Men fredrika.. det är som en massa fail-isar har gått och dött över hela dig ju. Sen gör dom små lägereldar och startar små inbördeskrig."

"Du är en bebis-katt joakim. Du ska inte säga nåt."

Fint, eller?

Sen tack vare Hanna och Maria har vi sett världens roligaste tv-tabbe idag.

Tomater dränkta i sås.
jaa, joo, det var fint. (kom in, kom ut)

Liten skogspromenad blev det också idag eftersom vi inte orkade släpa oss iväg till stranden i mulvädret. Mulåsna är ett fult ord.

Adjöken.

Fy skam på oss! Nu har det gått hela tre dagar utan ett läggin, vad är detta? Jaja, skärpning nu i alla fall.


Lite update innan det vanliga jollet:
Fredag: Ledig dag för oss båda, spenderades nere på Annecy. När vi äntligen kom iväg vill säga. Först kom Dorothée (ms fancy fancy) på att vi skulle byta rum, och sedan när vi försökte gå igen kom Karin på att hon skulle massakrera sin tå. Så då gjorde hon det. Myspys.
I vilket fall hittade vi efter ett bra tags letande varsin snuttbubbklänning, samt några frimärken. It's a sign Johanna!

Sedan dog vi av svält och köpte en halv gudomlig Subwaymacka. MOMMA.

Lördag: Karin ledig, Fredrika jobbar. Tråkig dag må jag säga. Gjorde inget visst alls, riktigt kanske. Fast i ärlighetens namn blev det bättre mot kvällen då två systrar Rask dök upp på Skype. Eftersom vi inte hade någon ork att hämta micken utvecklade sig en form av musikcharader. Väldigt stiligt må jag säga. Stämningen höjdes ytterligare när nattvakten Olivier kom och skrämde halva livet ur Fredrika. Road kille det där. Med korta ben.
Tjuvlyssnade även på ett par som flörtade som tokar! eheheh.

JO! Karin pajade en till tå på kvällen. Det är inte bara Fredrika som är kass jämt, så det så.

På bilden föreställer Fredrika Crawl - Chris Brown. Någon som kopplar?

Söndag: Åter till arbetet. Knepiga arbetstider så Fredrika ägnade sig åt en tupplur mellan de två passen, medans Karin förlorade på harpan. Det är något fel på det där spelet, på allvar!
Sedan hittade vi en fotboll med lite eller ingen luft i, vilket resulterade i en vild jakt efter pump av något slag. Cykelpump, check. Nål till fotbollen, anticheck. Detta ledde inte till någonting alls, varvid vi gav upp. Gick ut och upptäckte att det började ösregna. Fredrika, galen av glädje, sprang ut i blötan i bikini och shorts under tiden Karin hämtade kameran. Resultat nedan.

Alldeles för sent började vi sedan kolla på Sagan om Ringen, eftersom nedladdningen som pågått sedan 26 juni äntligen gett resultat. Wihooo. Den var bra, som bara fanken, och grät gjorde vi också, men den är ju inte kortast i livet, direkt. Detta resulterade alltså i ett par sjukt trötta brudar som skulle förfoga över frukosten i morse. Mömömöm, eller inte.

Idag är det Antoines namnsdag, och vi glömde bort detta fyra gånger. Fy skäms. Dessutom kom det just en finsk kille och bad att få låna datoren. Karin tyckte att han var söt så det fick han.

Nu ska vi inte kolla facebook utan bänka oss framför datoren och De Två Tornen. Nu är det däremot på sin plats med ett par möm. Kanske tre till och med. Ska pröva. Mömömöm. Ah, det funkar. Det beskrev hela känslan, så nu säger vi "bra hörs då hay" á la morötter med mongoljud efter slide.

Eller vi säger nog bon appétit också bara för att det är så sinnessjukt störande. :)

Ah men jo. Sitter i biblioteket (ett rum med en tiny tiny tiny bokhylla i) eftersom vi när vi kom hem efter vår kvällspromenad hittade två ryskor i vårt rum. WIIIHOO, åh vad taggad man blir. Men nej, vi har räknat ut att det nog bara är en natt. Tack och lov i himmelens lovliga själar.

Varit på stranden har vi idag också. Picknick är den nya grejen. Simmat har vi gjort, i massor. Mal au jambes, eller ontibenen som det heter på svenska. Polaren var där, lika så han med vit tröja & valrossen med cykolp. Min svenska är på TOPP. Man kan väl lista ut att det är Fredrika som skriver..
...skrev karin men nu är det jag igen. Tillbaka till svenskalektionen:

- varför är det en massa träd här när det är världens utsikt egentligen?
- näe men dom där borta vill väl ha lite skynsinsydd, antar jag.

"när min mamma köttkvarnar saker, eller kött snarast, då lägger hon hårdbröd på slutet."
sagt mitt i natten när sömnen inte infann sig vid avtalad tid, och tankarna vandrade längre än kopplet är egentligen.

"under telef...under möss..under hand...under kudden!"
ungefär lika intelligent som tennis. Eller konstsim.

Dessutom kom vi ikväll fram till att man inte får cykla tre på en tandemcykel. Inte okej.

Vi har träffat på vår första charmiga fransos, dessa som vi har blivit så varnade för. Gick på hur mycket är klockan-tricket som ett par blondiner, tills han tog fram sin mobil och frågade efter nummer, vill säga. Bra jobbat killen. Well well, han fick tio minuter av vår extremt värdefulla tid, lite söt var han ju ändå, men sedan kom vi på att vi hade en tid att passa och gick hem. Vilken tid detta är har vi ännu inte kommit på, men tack för fisken liksom.


Karin har gjort de sista 97 picknickarna för denna vecka. Jag har inte gjort nånting. Spelat harpan. Förlorat. Blivit sur och spelat tills jag vann. Sedan slutat på topp.

Imorn är vi lediga. AWESOME. Har kommit fram till att det är en fixa-joll-köpa-gos-dag. Nu kommer vi inte på nåt vettigt att säga. Har vi ju inte gjort hittills heller, men man kunde ju avsluta bra kanske. Eller inte.

Öjda. (baklänges.) (eller framlänges om man är så cool som jag) (åh vad jag är pigg) (godnatt) (parentes)

Livet fortsätter i la France. Idag blev det picknick på stranden vid lunchtid innan det började regna. Ganska skönt med lite svalkande väder som omväxling. Nu mot kvällningen har Fredrika tampats med besticken från helvetet medans Karin förgäves har försökt suga upp en halv miljon riskorn från golvet med le respirateur. Kul. Vi har också gjort en liten sång om det diskade riset i diskmaskinen.

"Jaaaaaag, tycker så mycket om diskat ris
så jag vill ta i det.. alltid!"

Sen tog fantasin slut, men poängen kom ju fram i alla fall... eller?

Sitter just nu ute i gos-kvällen med ett äpple, en banan, två vattenflaskor och såna där små som låter. Det är alltid sådana utomlands. Ni vet vad vi menar. cikada..? cikoria..? WHATEVER! Dom kurrar. En liten uggla är det tydligen också här.

Kan ju också nämnas att det finns en kille med vit tröja och blont hår här. :) he-he

Men joo, för övrigt har määsarn hjälpt oss bli av med getingen som bodde i vårt fönster. Vet inte om vi har nämnt våran määäsare förut men han är i alla fall tok-bra. Gull och sånt, går och visslar och blinkar lite förtroligt och skojjar. (Ta gunnar..) han e beest *läspljud*, som Linnéa skulle ha sagt.
Määsare heter också vaktmästare på lite bättre svenska, i fall det är någon som undrar.


HANNA ÄR HEMMA! Vi har pratat i skype, inte ett öga torrt hos tvillingarna.

Annars har Fredrika hängt på sin siisk på armbandet och Karin har badat med örhängen så dom kommer tappa färgen. Vi har också upptäckt att det finns kakor som kallas BN som är såhäääääääääär goda. typ. I alla fall dom röda.
Händelserik dag för tusan.

ATTANS, läste precis att Portugal fick spö.. det blir nog inte så roligt i köket imorgon med vår portugisiska kock med hett tempetament. Man får nog akta sig lite.

DAGENS GEM: Cola smakar knepigt om man tror att det är mjölk

Adjö och simma lugnt! (simmat har vi gjort i massor, DUTTIGA KICKOR, ont i armarna.)

Vi har inte så otroligt mycket att berätta för tillfället, förutom att Fredrika fortsätter slå sig ÖVERALLT!! Ärligt, hur lyckas man? Hon slog igår huvudet i sängkanten så hårt att det lät över hela korridoren. Lilla bubben, man kände riktigt hur ont det måste ha gjort.

Dagen blir nog en lugn sådan så vi kan vila upp våra solbrända kroppar. SKUGGA FÖR TUSAN! Nu ska vi hänga tvätt och göra 97 picknickar till... Vad roligt det är med tyska idiotbarn.. nej inte riktigt. Hur kan man vara dålig på att äta frukost?

Ajaaa, over and out!

bilden: Kusinerna Nicolas och Pierre i en kramattack mot lilla Fredolin.

Fredrika som skriver. Karin säger att dom ska ge barn till pengar, och jag hällde mjölk över hela mig själv i morse. Vi har gjort picknick för 97 personer. Det fick INTE plats i en låda. Nu ska vi byta rum. Packa packa packa ihop ALLA saker :)

I like that we're going to the beach after lunch..

but most of all...yeah, most of all... I LIKE THE WAY YOU MOVE!!!

Igår var det midsommarafton så Glad Midsommmar på er alla, litegrann i efterskott. Igår var också vår lediga dag, så Fredrikas moster med familj, som bor här i frankrike, kom till Annecy och hälsade på. Vi åt Crépes au sucré med glass och gick i små gos-butiker. Dom köpte lite ost och nån fransk spooky korv, vi provsmakade flera ostar från trakten och en del var galet goda. Sen på kvällen följde vi med till deras kompisar Fredric (på bilden till vänster) och hans fru Natalie, som bor en bit från Annecy (åt vilket håll har vi ingen aning om). Där grillade vi, drack vin och champagne, och åt ost av alla de slag. Sjukt trevliga människor, vi fick oss ett par goda skratt kan jag lova. Dom kom fram till att Fredric och jag (Fredrika) inte bara hade namnen gemensamt, utan även en viss klumpighet och högljudda skratt. Jaaajaa, jag vet att jag kanske inte är smidigast i hela världen... Men ni gillar mig ändå. Det har jag bestämt.






Fred, grannen Dolphine och mosters man Eric grillar så det står härliga till.



















Sonen Leo, 15 år (bara, fanken också) och Fredrikas kusin Pierre spelar basket. Hunden var ganska gos och ville vara med. Namnet på denna har vi lagt undan nånstans i vårt minne, förmodligen i en låst låda på vinden. Lådan är nog blå.

Une petite fleur, som vi hittade i deras garden. Tre språk i samma mening kör vi på på heltid numera, (i kör).

Kom nyss in efter en liten tur i staden. När mörkret började lägga sig tänds hur mycket lampor som helst och det är då restauranger ÖVERALLT och då menar jag verkligen det. Helt galet många på varenda lite gata och gränd. Snuttebubb. Vi gick och var alldeles mysiga med varsin glass från himlen. mango, kaka, kola, nutella, melon, speculoos(?). Detta tillsammans med en riktigt knasprig strut, som en viss miss Håkansson skulle ha sagt. En känsla sa att vi skulle fråga nån random pöjk om dom ville vara vår goskompis för kvällen, men förnuftet sa nej. Vi ville ta bilder i massor, men det blev inte så ikväll, men det ska bli! Vi har ju trots allt tre veckor kvar.
Nu ska här sovas och imorgon har vi vår lediga dag. Ett litet tillägg innan vi går är att fredrika numera ser ut som en kräfta, och jag skojjar inte. Helt sjukt vad en människa kan bränna sig. Sen älskar nog alla Oskar Linnros, i alla fall vi. Genom eld v
aja.. Sista ordet för kvällen blir GOSEN!

Detta är husets kock, the one and only Antoine. Han är portugis, och har ett fasligt humör, om han vill. Som igår, när han brände vid ett par formar potatisgratäng (med curry, konstigt jag vet). Då ni! Han skrek och gormade och kastade mat kors och tvärs över hela köket. Bäst att passa sig, vi gömde oss i disken...

Men oftast är han glad, som på bilden!

.












Detta är vår man, Greg. Han är jättecool. Han kan säga skridskor. Därför gör han det. JÄMT. :)

Och ja, jag vet att jag är en aning skeptisk på bilden, men sådant är livet, vi lever med det och går vidare. Alternativt begår oss själva, men inte idag. Det är inte en sådan dag. Jag känner det på mig. Adjö.

Fredrika sover. Hon har jobbat morgonpasset och däckade i min säng när hon kom ner till rummet igen. Hon är så söt så. Själv sitter jag här och är glad att internet än en gång är på min sida. Spotify har varit riktigt saknat då vi blivit otroligt trötta på låtarna som finns på datorn.

In the Ghetto - Elvis Presley! Just för ögonblicket sitter jag och lyssnar och tänker på 95:ornas konfirmation då en konfirmand sjöng den här låten. Det var så fint och vi ledare var så stolta över hela bunten.

Börjar jobba lite senare idag, inte förrän vid 11. Det känns galet skönt. Nej men nu så har jag såsat färdigt som mecklenburg skulle ha sagt. Hej så länge!

Pisst..pist..pista..pisssssssta...pis.. VA FAN HETER DET?
Italiensk rund grej.
Pisssssss...

..PIZZA!

Eller?

JÄTTEGLAD Karin fick igång internet ordentligt och kunde prata med sin kära älskade familj. PUSS vad jag har saknat er innerst inne! Men när vi skulle försöka fixa så Fredrika skulle få prata med sin mor bestämmer sig Internet för att lägga av helt. ARG!!!!



så vi tröstäter stulen baugette..

Bonjour, baguette, OUI!

VI HAR HITTAT STRANDEN! Vi gick på en liten promenix och hittade äntligen la plage med två små knölsvanar på. Vi knäppte kort i vattenbrynet och låg och solade på gräset. mums. Fredrikas ben börjar äntligen ta sig.

Annars så har kocken diskat golvet, så det luktar badhus. Sagt av Karin efter dagens lunch.

Franskan börjar fastna så smått. Det märks att vi börjar använda lite för mycket franska meningbyggnader när vi pratar. Undra om det är bra eller dåligt?

Nu tänkte vi utöka friheten och gå ut i solen UTAN SKOR. Fast så får man inte göra i köket fick Fredrika erfara. FY FY, sa Phillipe och stirrade argt.

Eddie Vedder hänger med, Salem också. Men vi har nu totalt givit upp hoppet om Spotify.

Kommer lite bilder från dagen senare. :)

Karin jobbar. Jag funderar på att gå ut i solen. Har även börjat göra knäövningar. Duktiga jag. Idag är det onsdag, sedan kommer torsdag, och på fredag har vi ledigt! WIIIE.



Börjar bli smått less på de 28 låtar som finns att tillgå på Karins dator. Eftersom internet inte vill fungera kan vi inte lyssna på spotify nämligen. En aningens irriterande. Det enda konstiga är att bloggen fungerar. Men, vi ska inte säga det så högt, för då kommer den också att ge upp. Schh!



NEJ UT I SOLEN KVINNA. hejmäer!

ahjuste, jag hade ju en fin bild på karin jag skulle visa er också. :)





hihihi.

Ungefär så här söta kan vi vara, om vi vill

..men det kanske vi inte vill.

En söt liten bild som Karin tog i eftermiddags. :)

Jaa, joo, kom in kom ut. Nej men här går det framåt i alla fall. Kanske. Fredrika har idag dödat alla tår på höger fot. Det var tröskeln, trappsteg, kotte, häftstift i gräsmattan (?), trottoarkant samt tappa läskburk på foten. Hon är så duktig så måste jag säga. Karin står i vanlig ordning och skrattan på sidan.

Vi har förutom att gjort illa oss faktiskt kommit in i jobbandet en aning. Andra dagen vi jobbar idag och vi har nu olika scheman och tider. Vilket innebär att Fredrika klev alldeles för tidigt för sitt eget bästa imorse medans Karin fick sova två timmar extra. Men å andra sidan får Fredrika gå och lägga sig i tid när Karin jobbar kvällspass.

Vi har nu också lärt Henrietta att säga några fula ord på Svenska, vilka tänker vi inte säga här. ;)

Och just ja, Fredrika slog sig själv i huvudet med en bricka idag också, när hon skulle torka den. Det går bra för den tjejen nu, eller?

Det är första riktigt varma dagen idag och vi har tillbringat den mesta lediga tiden ute i den sköna solen. Något måste vi ju göra åt Fredrikas alltför bleka ben.

"You are my love, forever love" allmänt citat för dagen av vår alldeles egna man Salem al Fakir. Tillägnat Carl efter en viss händelse i Fredrikas dröm inatt. Hihihi. ;)

Det är fullt med spanska barn här, och franska också för del delen. Inte helt säker på om vi gillar det överhuvudtaget. Det är dom vi får servera i matsalen frukost lunch och middag. Snorungar som pratar helt obegripligt. Suck. Nous voulons ils FRAPPER! Fast det får man ju inte göra, så det gör vi inte. Oftast inte i alla fall.

Fredrika är verkligen supertrött och har sagt en hel massa tokiga saker det senaste timmarna. Ni som känner henne vet vad som menas med detta. Bak&fram och ut&in alltihop. Tyvärr har jag glömt bort le tout (allt). Men mest allmänt en hög med ben och sådant fint.

Vi kanske ska försöka göra något av vårt liv, om vi lyckar ladda upp det här inlägget. Internet är verkligen inte på vår sida nu. Så det där med att prata i Skype får nog vänta ett tag, tills vi har fått ordning på fanskapet. Men aja Gosen.

Hej så länge!

Fredrika slog nu kameran i magen på sig själv också, efter att hon slagit smalbenet i sängkanten. NU GÅR DET BRA. Allvarligt kvinna, SKÄRP DIG!

Nu har vi äntligen kommit iväg och befinner oss för tillfället i Annecy på vandrarhemmet där vi ska spendera en månad.
Igår var det resan hit som gällde. Vi åkte från Fredrikas mormor, hos vem vi hade tillbringat natten, klockan 7 på morgonen (otroligt pigga brudar) och styrde kosan mot Skavsta flygplats. Här hittade vi en riktig gorgeous grabb som flinade stort mot fredrika som mötte leendet med ett par snabbt rodnande kinder. Efter inget strul alls med vikt på bagaget (!) klev vi på planet tillsammans med Ida Olsson & Linnea Vrangstål (som nu är i Aix-les-Bains). Efter en ganska kort flygresa med en sovande Fredrika i Karins knä var vi framme i Paris Beauvais. Därifrån hittade vi flygbussarna och tog oss till Porte Maillot. Ett något obekvämt sällskap med alldeles för många stora väskor tog sig upp&ner&upp igen för x antal trappor på väg till rätt tunnelbanelinje. På vägen lyckades vi givetvis fastna i biljettpassagen, men en hjälpsam fransman löste detta, och gav oss flinande tummen upp. :) (Bör även tilläggas att gorgeous grabben från Skavsta också passerade. Rodna rodna rodna!)
Framme på Gare de Lyon hade vi ett par timmar att döda, så vi satt mest och fulade oss i en trapp. Kollade på fåglar med ett ben och såg en femåring slicka utspillt kaffe från det otroligt frescha golvet. MUMS. eller?
Karin och Fredrika, som nu är sjukt pigga, MAJOR kissnödig und fnittriga lämnar I&L med väskorna och börjar leta efter toaletter. Finns inte. Går inte. Kan inte! Blir borta i en halvtimme, och kommer tillbaka okissade och ännu tröttare.
Väl på tåget hamnar gänget i olika vagnar, och separationsångesten är ett faktum. Återseendet tre timmar senare leder till smått roade leenden från söta killen i sätet framför. He-he-he.
Två minuter innan tåget stannar sitter två tjejer och har panik över HUR FAN MAN FÅR EN TAXICHAUFFÖR ATT KÖRA TILL ETT VANDRARHEM MAN INTE ENS VET NAMNET PÅ. Totalt obefogat eftersom det står en snubbe med en skylt med våra namn på precis på perrongen. Dessutom pratar han engelska, och vi åker i hans pyttelilla gula bil upp till vandrarhemmet som ligger lååångt upp. Eller alltså, brant och jobbigt, inte långt.
Blir presenterade för nattvakten, (han med korta ben, även kallad Olivier), och känner plötsligt att franskan är nog inte på topp ändå. Delar rum med Henrietta, trevlig människa som också kan engelska.

Ledigt dagen efter. Vaknade åtta, snabb dusch, sen frukost. Hur lever människorna på denna mat?
Ofrivillig powernap, sen bär det av ned mot staden och nya äventyr. Grönt vatten i "Le Lac" (som visst är fin, men inte så sjukt stor och cool som fransmännen verkar tycka). Däremot är vi nog en aningens kär i broarna och venedig-känslan, som ligger över hela staden. Små puttenutt-hus och massa restauranger, massa glass och massa bagerier-tjosan. (Prövat nougatfylld mumsig sak, (Y) )

Det enda tråkiga är ju att allting är så DYYYRT. Usch och fy och blä, men vi överlever. Uppförsbacke hem, vilket ledde till en till powernap innan vi fick i uppgift att flytta till ett nytt rum. Denna gång har vi rummet för oss själva, och internetconnection iallafall stundtals. Laddar nu för en seriös dusch i högtryckstvätts-duschen, och sedan sova, börjar jobba 7 imorn. Göra frukost. Blir nog bra det också.

Eftersom internet inte samarbetar för fem öre för tillfället kommer bilder och sån sen när vi fått det att funka. Kanske. Just nu ska vi sova. I massor. PUSS!

Venedigkänsla för hela slanten. Broar och vatten och gull överallt!

Restaurangbåtar i hamnen. Här satt vi på en

bänk och åt noisettefylld mummabakelse. :)