Hejtjosanhoppsan. Idag är sista dagen här i Annecy, för imorn bär det av till Paris. Lite sorgligt faktiskt, känns inte som om det har gått en månad. Lite sjukt. Men det känns bra också. VILL HEM. Gief korvstroganoff, typ.

I förrgår funderade Fredrika på om det var bradåligt eller om det var väder. Svaret på frågan vet vi inte.

Karin upptäckte att kakan inte var gräddad rakt igenom, och Fredrikas intelligenta svar (med kakan full med mun...?) var: "ve båpp." simpelt!

Vi har även uppfunnit ytterligare två verser till vår fina sång. Den om det diskade riset.

"Jaaaag tycker så mycket om diskat ris, så jag vill ta i det alltid.

Jaaaag tycker så mycket om diskade champinjoner, så jag vill känna på dem för evigt.

Jaaaag tycker så mycket om diskad köttfärs, så jag vill gosa i det jämt."

Den är jättefin. Nej vänta, den är...üper huber sugra-bra.

Karin hade horhårn på stranden en dag.

Flygmuror, eller heter det flugmyror kanske? Aja, de är skitläskiga i vilket fall, eftersom de både kan gå och springa.

Nu tar batteriet slut. PUSSSS

Chokladflingor, Oskar Linnros, Harpan (manuell eller antimanuell) & LdB-så-man-slutar-flagna är livet just nu.

Även Jens, Långbenskan, Bredaxelskan, Han med mucklerna, Jacke, Pasta boy & Polarn.

Njuter så mycket det bara går av de sista dagarna i Annecy. WOOHO, bra musik! Nu måste iv hitte en strömkable och ett liv,.

tjoooosan

Aix-les-Bains!

Där har vi spenderat dom två senaste dagarna. Där befann sig nämligen bruttorna på bilderna nedanför.

Riktigt trevligt var det med mycket skratt, dålig svenska/engelska/franska, glass från himlen, trampbåt på sjön, trevliga fransoser och sliskiga chefen. Skönt att se ett nytt ställe men lite nytt folk och äntligen lite ordentlig mat!! I Aix-les-Bains lagar nämligen kocken maten helt själv, unbelievable! Gos och tok hela dagarna.

Linnea Wrangstål och gudomlig glass. Samt oerhört söt Fredrika, dock verkar hon en aning skeptisk?

Här har vi en glad och flummig Ida Olsson, som alltid. :)

Här ser vi ängeln Gabby. Sjukt skön kille som var med under uppfinnandet av Schpedowaven. Kan man gissa att Fredrika var med på ett hörn eller? Kan tilläggas att detta var vid halv tre på natten. Pigga människor? svar nej.  

Karin Slask i en bäck. Vi orkade inte gå runt, utan vi gick över. Fast man inte fick. Mehehehe.

Mer info: Missade bussen till tågstationen när vi skulle åka hem, tjatade oss till skjuts av slisk-chefen. Hann till tåget, men hann inte förstå biljettmaskinen, vilket ledde till att vi gick ombord utan biljetter. Gick även av utan biljetter. Oj vad synd att spara 6 euro...

När vi kom hem blev det tydligen ett "alltför årt kärtenförseende" av chocos, our beloved chokladflingor som vi har blivit läskigt beroende av.

Karin hittade häromdagen, (inte nu, utan en annan förutom om dagen. alltså, jaa.) och nu har jag glömt vad meningen började med. Karin hittade i alla fall en novell på insidan av sina je-ans.

Men nu blir det dusch sedan kollar vi på massa fotboll! Vår kock dödar oss om vi inte hejar på spanien så HEJA SPANIEN! ajaa, blir nog bra det där.

Nog med joll nu, adjö!

Wohooooo! Vi har hittat en ny inläggsredigerare. Får se om den är något att ha, men vi gör någon form av test i detta nu i vilket fall.

Imorgon ganska arla går en bil mot Aix-les-Bains. Förhoppningsvis sitter vi i den om vi inte försover oss något förfärligt. Förhoppningsvis har vi även fått i oss 1,5 tallrik chokladflingor var, dessutom. Förhoppningsvis finns det två glada svenskor på plats där borta för att ta emot oss också.

Återvänder lördag kväll. Förhoppingsvis. Om vi får nån ordning på tågbiljetter och fanskap.

Just det, jag har blivit sjuk också. Förkyld som en liten...jag vet inte. Gnom. Utnyttjar Karins apotek till fullo i alla fall. Fy bövelen, detta förhindrade nämligen dagens strandplaner att gå av stapeln. Tack, tack mycket.

Vi hatar att fråga ost. Tack tack betyder att göra det fort som fan. Vår chef har världens sötaste barnbarn. Hugo, 6 år, efter att Fredrika har sagt att hon är bäst i världen: "Kanske du tror det?"

En tjej kom i förra veckan in i matsalen klockan ungefär åtta på kvällen, när vi som bäst höll på att städa efter kvällens middag. I vild panik kommer hon bärandes på en gigantisk packning, ett par skor, en vattenflaska samt en frukostbricka. Hon frågar stressat om vi redan har slutat servera, om det finns någon mat kvar. Vi svarar att det var en timme sedan vi började servera, men börjar leta efter mat. Till slut frågar kvinnan vad klockan är. Åtta. På kvällen? Ehrm, ja?
OH MEN NEJ, då har jag missuppfattat allting! Hon trodde att det var morgon, och att vi hade dukat bort frukosten en timme för tidigt. Gott skratt för två trötta flickor, kan vi lova. Dessutom drev vi hårt med henne morgonen efter...

Vi har fotbollsabstinens! Så det skriker om det. Folk springer runt med fotbollar och leker utanför fönstret när vi står inne och dammsuger med den sämsta respiratorn i livet. Inte okej!

Kommit fram till att det är tio dagar kvar i Frankrike nu. Tiden går fort, väldigt fort. Men också långsamt. Saknaden stiger över sina bräddar och rinner över. Hela tiden. Men nog med tårdrypande joll, vi ska packa och GÖRA NÅT. Äta kanske. Eller gå på en promme.

Tjopsa. Säger man inte. Så hejdå!

Nu blir det Honungens återkomst och mini-påse med chips. Dessutom spelas nu Thriller i receptionen.

Annars så gissar vi att tyskland håller på att göra mål eftersom det vrålas och gormas från övervåningen.

Sen så har vi kommit fram till att fredrika ska gå en snabbkurs i svenska när hon kommer hem.

"Att väl att väl att väl.... att väl?"

Hon tycker också om att ta på Karins armbågar HÅRT! (med heta, vassa, metallbrickor)


Mer diskat ris var det idag också. Sången gick på repeat. Vi saknar Rasmus, även om det inte har ett jota med riset att göra. Men jaa joo Bonne fête!

Sa vi inte att det var restauranger var femte meter, jo det sa vi.

DET ÄR KALLT, UNDERBART! Hoppas dock på sol imorgon igen. DET FINNS CHOKLADFLINGOR IGEN, UNDERBART! Dom har varit borta ur vårt liv alldeles för länge.Det blev en vild återförening i förmiddags. VI HAR NU SETT KLART TVÅ TORNEN, UNDERBAAAAAART!

Nu får ni ursäkta en smula, men vi är trötta. Vid sådana tillfällen kan caps-dampet bli lite väl framträdande...

Joakim kan intyga detta (jaa det är Karin som skriver). Men det verkar som om han inte är värst pigg själv:

"Men fredrika.. det är som en massa fail-isar har gått och dött över hela dig ju. Sen gör dom små lägereldar och startar små inbördeskrig."

"Du är en bebis-katt joakim. Du ska inte säga nåt."

Fint, eller?

Sen tack vare Hanna och Maria har vi sett världens roligaste tv-tabbe idag.

Tomater dränkta i sås.
jaa, joo, det var fint. (kom in, kom ut)

Liten skogspromenad blev det också idag eftersom vi inte orkade släpa oss iväg till stranden i mulvädret. Mulåsna är ett fult ord.

Adjöken.

Fy skam på oss! Nu har det gått hela tre dagar utan ett läggin, vad är detta? Jaja, skärpning nu i alla fall.


Lite update innan det vanliga jollet:
Fredag: Ledig dag för oss båda, spenderades nere på Annecy. När vi äntligen kom iväg vill säga. Först kom Dorothée (ms fancy fancy) på att vi skulle byta rum, och sedan när vi försökte gå igen kom Karin på att hon skulle massakrera sin tå. Så då gjorde hon det. Myspys.
I vilket fall hittade vi efter ett bra tags letande varsin snuttbubbklänning, samt några frimärken. It's a sign Johanna!

Sedan dog vi av svält och köpte en halv gudomlig Subwaymacka. MOMMA.

Lördag: Karin ledig, Fredrika jobbar. Tråkig dag må jag säga. Gjorde inget visst alls, riktigt kanske. Fast i ärlighetens namn blev det bättre mot kvällen då två systrar Rask dök upp på Skype. Eftersom vi inte hade någon ork att hämta micken utvecklade sig en form av musikcharader. Väldigt stiligt må jag säga. Stämningen höjdes ytterligare när nattvakten Olivier kom och skrämde halva livet ur Fredrika. Road kille det där. Med korta ben.
Tjuvlyssnade även på ett par som flörtade som tokar! eheheh.

JO! Karin pajade en till tå på kvällen. Det är inte bara Fredrika som är kass jämt, så det så.

På bilden föreställer Fredrika Crawl - Chris Brown. Någon som kopplar?

Söndag: Åter till arbetet. Knepiga arbetstider så Fredrika ägnade sig åt en tupplur mellan de två passen, medans Karin förlorade på harpan. Det är något fel på det där spelet, på allvar!
Sedan hittade vi en fotboll med lite eller ingen luft i, vilket resulterade i en vild jakt efter pump av något slag. Cykelpump, check. Nål till fotbollen, anticheck. Detta ledde inte till någonting alls, varvid vi gav upp. Gick ut och upptäckte att det började ösregna. Fredrika, galen av glädje, sprang ut i blötan i bikini och shorts under tiden Karin hämtade kameran. Resultat nedan.

Alldeles för sent började vi sedan kolla på Sagan om Ringen, eftersom nedladdningen som pågått sedan 26 juni äntligen gett resultat. Wihooo. Den var bra, som bara fanken, och grät gjorde vi också, men den är ju inte kortast i livet, direkt. Detta resulterade alltså i ett par sjukt trötta brudar som skulle förfoga över frukosten i morse. Mömömöm, eller inte.

Idag är det Antoines namnsdag, och vi glömde bort detta fyra gånger. Fy skäms. Dessutom kom det just en finsk kille och bad att få låna datoren. Karin tyckte att han var söt så det fick han.

Nu ska vi inte kolla facebook utan bänka oss framför datoren och De Två Tornen. Nu är det däremot på sin plats med ett par möm. Kanske tre till och med. Ska pröva. Mömömöm. Ah, det funkar. Det beskrev hela känslan, så nu säger vi "bra hörs då hay" á la morötter med mongoljud efter slide.

Eller vi säger nog bon appétit också bara för att det är så sinnessjukt störande. :)

Ah men jo. Sitter i biblioteket (ett rum med en tiny tiny tiny bokhylla i) eftersom vi när vi kom hem efter vår kvällspromenad hittade två ryskor i vårt rum. WIIIHOO, åh vad taggad man blir. Men nej, vi har räknat ut att det nog bara är en natt. Tack och lov i himmelens lovliga själar.

Varit på stranden har vi idag också. Picknick är den nya grejen. Simmat har vi gjort, i massor. Mal au jambes, eller ontibenen som det heter på svenska. Polaren var där, lika så han med vit tröja & valrossen med cykolp. Min svenska är på TOPP. Man kan väl lista ut att det är Fredrika som skriver..
...skrev karin men nu är det jag igen. Tillbaka till svenskalektionen:

- varför är det en massa träd här när det är världens utsikt egentligen?
- näe men dom där borta vill väl ha lite skynsinsydd, antar jag.

"när min mamma köttkvarnar saker, eller kött snarast, då lägger hon hårdbröd på slutet."
sagt mitt i natten när sömnen inte infann sig vid avtalad tid, och tankarna vandrade längre än kopplet är egentligen.

"under telef...under möss..under hand...under kudden!"
ungefär lika intelligent som tennis. Eller konstsim.

Dessutom kom vi ikväll fram till att man inte får cykla tre på en tandemcykel. Inte okej.

Vi har träffat på vår första charmiga fransos, dessa som vi har blivit så varnade för. Gick på hur mycket är klockan-tricket som ett par blondiner, tills han tog fram sin mobil och frågade efter nummer, vill säga. Bra jobbat killen. Well well, han fick tio minuter av vår extremt värdefulla tid, lite söt var han ju ändå, men sedan kom vi på att vi hade en tid att passa och gick hem. Vilken tid detta är har vi ännu inte kommit på, men tack för fisken liksom.


Karin har gjort de sista 97 picknickarna för denna vecka. Jag har inte gjort nånting. Spelat harpan. Förlorat. Blivit sur och spelat tills jag vann. Sedan slutat på topp.

Imorn är vi lediga. AWESOME. Har kommit fram till att det är en fixa-joll-köpa-gos-dag. Nu kommer vi inte på nåt vettigt att säga. Har vi ju inte gjort hittills heller, men man kunde ju avsluta bra kanske. Eller inte.

Öjda. (baklänges.) (eller framlänges om man är så cool som jag) (åh vad jag är pigg) (godnatt) (parentes)