Wohooooo! Vi har hittat en ny inläggsredigerare. Får se om den är något att ha, men vi gör någon form av test i detta nu i vilket fall.

Imorgon ganska arla går en bil mot Aix-les-Bains. Förhoppningsvis sitter vi i den om vi inte försover oss något förfärligt. Förhoppningsvis har vi även fått i oss 1,5 tallrik chokladflingor var, dessutom. Förhoppningsvis finns det två glada svenskor på plats där borta för att ta emot oss också.

Återvänder lördag kväll. Förhoppingsvis. Om vi får nån ordning på tågbiljetter och fanskap.

Just det, jag har blivit sjuk också. Förkyld som en liten...jag vet inte. Gnom. Utnyttjar Karins apotek till fullo i alla fall. Fy bövelen, detta förhindrade nämligen dagens strandplaner att gå av stapeln. Tack, tack mycket.

Vi hatar att fråga ost. Tack tack betyder att göra det fort som fan. Vår chef har världens sötaste barnbarn. Hugo, 6 år, efter att Fredrika har sagt att hon är bäst i världen: "Kanske du tror det?"

En tjej kom i förra veckan in i matsalen klockan ungefär åtta på kvällen, när vi som bäst höll på att städa efter kvällens middag. I vild panik kommer hon bärandes på en gigantisk packning, ett par skor, en vattenflaska samt en frukostbricka. Hon frågar stressat om vi redan har slutat servera, om det finns någon mat kvar. Vi svarar att det var en timme sedan vi började servera, men börjar leta efter mat. Till slut frågar kvinnan vad klockan är. Åtta. På kvällen? Ehrm, ja?
OH MEN NEJ, då har jag missuppfattat allting! Hon trodde att det var morgon, och att vi hade dukat bort frukosten en timme för tidigt. Gott skratt för två trötta flickor, kan vi lova. Dessutom drev vi hårt med henne morgonen efter...

Vi har fotbollsabstinens! Så det skriker om det. Folk springer runt med fotbollar och leker utanför fönstret när vi står inne och dammsuger med den sämsta respiratorn i livet. Inte okej!

Kommit fram till att det är tio dagar kvar i Frankrike nu. Tiden går fort, väldigt fort. Men också långsamt. Saknaden stiger över sina bräddar och rinner över. Hela tiden. Men nog med tårdrypande joll, vi ska packa och GÖRA NÅT. Äta kanske. Eller gå på en promme.

Tjopsa. Säger man inte. Så hejdå!